love

11/8 – 2011

Puss, nu ska jag lägga mig i sängen och känna mig nöjd. Läsa lite Abarat (en bok Jojjo rekommenderade för tusen år sedan och sa att jag skulle tycka om, berättelsen är fantasy vilket jag känner att jag fortfarande har svårt för – men den beskriver alkoholism, beroende och död på ett sätt som jag tycker om just nu. Speciellt döden och hur den beskriver vädret.

Jag har blivit så ofantligt beroende av att “känna” vädret nu. Och författaren hjälper mig med att uttrycka sorgen och sambandet med vädret och nåden jag känner när det är sol.

– Varför då det här ovädret?
– Varför är du så häpen över att himlarna klagar? Visste vi inte att hela världen skulle vändas upp och ner av det som just hänt?
Är det inte till och med så här det borde vara?
Är det inte rätt att himlen är sliten i trasor och att havet kokar? Skulle vi verkligen hellre se att världen inte tog någon notis om det?

När de är i stormen och det känns som att allt kommer brista så ber dem om nåd.

– Vi saknar betydelse, vi ber om ditt bistånd inte för vår egen skull utan för själen hos en som togs ifrån oss innan hon blivit redo att lämna oss. Vi ber dig att bära oss tryggt genom denna storm.
De vältrande stormmolnen särade sig som om de tryckts åt sidorna av ofantliga händer.
~
Allt detta tog kanske tio sekunder. Så började molnen sluta sig igen och skära av månskenet. Lika plötsligt som välsignelsen inletts nådde den sitt slut. Sjön föreföll dubbelt så mörk när ljuset försvunnit och vinden än mer bitande än förut. Men, den välsignelse farkosten givits hade gjort den…

… starkare 🙂 🙂

Previous Post Next Post

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply