love

Min kärlek för Kenya

Feel free to skip this, eftersom det är ett lååångt inlägg om absolut ingenting egentligen. 😀

Jag ser tecken överallt. T.o.m. på Stureplan.

Namnet Kenya har varit hos mig i åratal av åratal. Kommer inte ihåg när min önskan att åka till Kenya började, det känns som om jag velat det hela mitt liv. Varje gång någon nämnt Kenya, Nairobi, Swahili eller något som har med Kenya att göra blir jag lätt om hjärtat.

När jag började skolan…
Jag har börjat luska ut lite och tror att jag förväxlade Kenya med landet dem spelade in “Joe Jättegorillan” i när jag var fem. Jag älskade den filmen utav hela mitt hjärta och lyssnar fortfarande på fina “The Windsong”. (Inte undra på att jag blev mobbad i förskolan, en mongol som går runt och sjunger på swahili… 😛 ).

När jag började mellanstadiet…
I fyran gick jag på dans med en jätteduktig tjej vid namn Keisha/Keysha. Hon var verkligen en naturbegåvning på att dansa och röra sig. Hon är en naturbegåvning förresten. Ibland har jag stött på henne på olika tunnelbanestationer och medan hon väntar på tåget står hon bara där och dansar med sina minst lika begåvade danskompisar. Hon kommer gå långt.

Hursomhelst, så kommer jag ihåg hur fascinerad jag blev när hon sa att hon kom från Kenya. Jag började fråga ut henne om Kenya. Tills hon förmodligen tröttnade. (Jag känner igen det här, eftersom jag kan tröttna på att varenda raggningsreplik är något i stil med var jag kommer ifrån och att jag har vackra asiatiska ögon och bla bla bla gay).

När jag började gymnasiet…
Under hela första terminen av Norra Real skolkade jag rejält. Hade 55% frånvaro vid något tillfälle och blev tvungen att prata med skolkuratorn ang. “de psykologiska aspekterna” av mitt skolkande. Men när jag satt där så bara rabblade jag ur mig massa bajs som hon (tyvärr) fick sitta och lyssna på, medan jag egentligen inte kunde slita blicken ifrån en poster på väggen bakom henne. “Svenska Skolan i Nairobi“. Varje gång jag gick i den korridoren så stannade jag vid den och bara stod och stirrade. När jag hade dåliga skoldagar gick jag bara dit och stirrade. Jag mådde bättre av det, för outgrundliga orsaker.

När jag skaffade facebook…

Skrev jag att min bostadsort och hemort var Nairobi, Kenya. Jag mådde bra av att det stod så (liksom att jag har skrivit bostadsort Barcelona, hemort Vanuatu och plats till Rom just nu :D).

När jag började andra ring…
Fick jag höra att en vän skulle åka. Just då kunde jag inte tänka på att han var min vän. Jag kunde inte tänka på att det var samma kille jag varit av-och-på kär i det senaste läsåret. Just då – kändes hela världen så otroligt orättvis att jag bara började spontantskrikgråta. Jag kunde inte tänka på någonting annat än Kenya. (Nej, Shadman jag är fortfarande tuff även om jag erkänner att jag gråtit för att komma in på El Clásico och andra drömmar).

Första skolveckan var så tragisk för mig. Varje kväll grät jag i vad som kändes som timmar för att jag inte fick åka. Jag kände hur alla, inkl. jag, tröttnade på mitt eviga tjat om honom och Kenya. (Mest Kenya egentligen, men det kändes normalare att prata om en pojk som tonårstjej istället för att tjata om ett land som ingen någonsin riktigt greppat om varför jag velat åka).

För någon vecka sen…
Och den här terminen fick jag en chans att åka till Kenya. Dagarna innan El Clásico räknade jag ut att jag kunde åka till Kenyas naturreservat och bo bland elefanter istället för att gå på match i Spanien och det t.o.m. skulle bli billigare att åka till Afrika (!).

Och ni alla vet vad jag valde till slut. Och jag ångrar det inte för en sekund. För det är just det. Vi får nya drömmar. Vi får större drömmar. Ju mer vi når våra drömmar desto mer vågar vi drömma högre.

Nu när jag har haft världens termin kan jag bara säga att jag har stora planer för mig och Kenya. Större än jag tänkte mig. And it’s gonna be goood.

Kenya milele!

Next Post

You Might Also Like

8 Comments

  • Reply Keily 16 December, 2010 at 18:56

    Bloppis på bloggen nu! 🙂 Först till kvarn.
    Lovar, de är rena rånet. Billigt som sjutton. 🙂
    Kika in! KRAM

    • Reply yanjaa 16 December, 2010 at 19:32

      Kul!

      • Reply yanjaa 17 December, 2010 at 13:00

        😀 😀 btw har jag bokmärkt din till mina favoriter 😛

        • Reply yanjaa 17 December, 2010 at 13:58

          inte bloppistjejen alltså… utan Il Romanista 😉

  • Reply GUESS WHO?! 17 December, 2010 at 01:35

    – först och främst, bloppisgirl SHUT THE FUCK UP! She doesnt even care så sluta spamma folks bloggar and get a life..

    – och nu till det viktigaste, JA JAG LÄSTE HELA INLÄGGET och jag säger bara en sak ; FAN VAD JAG KÄNNER IGEN MIG! Fast om vi byter ut ordet Kenya med Roma -förstås! Haha jag var eller rättar sagt är likadan. babblar bara om roma och folk blir jävligt trötta på det och jag känner mig väl lite taskig ibland BUT I CANT HELP IT. They are my friends so they have to ORKA MED MIG. (HEJ SVENGELSKA) haha nej men först när jag såg inlägget tänkte jag på top model kenya (har för mig en tjej som hetta så) och när jag fortsatte läsa började jag le för mig själv. Alla har vi drömmar och en vacker dag kommer det vi vill göra att hända på riktigt och då är det det vackraste och bästa man har varit med om. Nä nu ska jag nog sluta babbla för mig själv men keep up the good work gurl, jag älskar dina inlägg. PUSS PÅ DAJ!

    • Reply yanjaa 17 December, 2010 at 12:56

      Nu blev det ju så att Barca tog över till slut 😛 haha jag tänker på när du skrev om att du inte kunde sluta skriva tur/retur till Roma och det hela tiden blev jättedyrt till Australien… Lite som att jag alltid skriver BARCA och det blir Barcaldine.. också i Australien… 😛 😛

  • Reply GUESS WHO?! 17 December, 2010 at 14:04

    – hahahaha älskar att vi är så lika! har sparat din blogg som bokmärke också 😉 MOWAHAHAHA!

    • Reply yanjaa 17 December, 2010 at 14:48

      hahaha fattar inte varför det skulle vara evil av dig men oki… MUAHAHAHAHA!

    Leave a Reply