
Jag älskar moln. Så otroligt mycket. En väldigt djup kärlek. Jag är helt seriös.
Moln. Fo shizzle.

Jag älskar moln. Så otroligt mycket. En väldigt djup kärlek. Jag är helt seriös.
Moln. Fo shizzle.

Gillart inte så jättemycket faktiskt, men fin hy för fin chey. Tycker också om att den är filmad i en “vanlig” systemkamera! Canon Eos 5D Mark 2!!! Låten är väldigt stark som RnB-låt och jag älskar bron “thank God you blew it… I thank God I dodged a bullet!” Resten är också fin men just bron är så himla stark med pianot och de diskreta fiolerna. Önskar att jag hade en så stark röst.

Fin bild. Uppskattad på min flickr! Rynkig panna – det enda som jag tycker kan vara så jävla fult på tjejer och så jävla snyggt på killar!
Den vakna drömmen!
Som drömmar brukar vara hoppar jag runt mellan några ställen under drömmen: ett lyxhotell i Karibien, ett gymnasium utanför Täby, en internatskola för elitidrottare i Yokohama, Tensta Centrum och lite mellanställen.
Woo-Hoo! Jag var vaken större delen av drömmen. Det konstiga var att jag inte försökte kontrollera något (!) trots möjligheten… På varje ställe vandrar jag med killar/män jag beundrat och älskat.
Som kan tänkas normalt var jag med Alex under en längre tid än dem andra, men jag fick också träffa Kurt Gödel i en korridor i Yokohama!!! Han har fortfarande det där konstiga, fancypants-skrattet jag hörde första gången jag drömde om honom.
I Karibien träffade jag Ken Watanabe (haha, passar eftersom drömmen var så inception…) och vi diskuterade mest företag och investering medan jag förklarade att han bara var en projektion av mina mentala föreställningar om honom och han svarade “so da ne?” och jag blir givetvis överlycklig eftersom det var så himla längesedan jag hörde japanska.
Tillbaka till hotellet… fan nu börjar jag glömma bort redan
men det var någonting med att några gäster bråkade. Ett par som var på andra våningen och en italienare och några fransmän vid receptionen. De stod och skrek på varandra mellan våningarna och jag stod på trappen. Jag blandade fyra språk för att lugna ner dem – vilket lugnade ner dem eftersom alla brast ut i skratt för att jag inte kunde uttrycka mig på bara ett språk. I went along with it och var jättelycklig.
Sen hade jag the opportunity to shine eftersom det var en man där som var italienare… utan att tänka mig för frågade jag “di dove sei?” – vilket jag kom på nu var jättedumt eftersom jag frågar på italienska var han kommer ifrån. Men det var fullkomligt OK i drömmen
Det roligaste med drömmen är att jag bara är i extas över att det här är första gången på länge som jag varit vaken i en dröm. Folk frågar mig saker och jag svarar: ” jag kan inte svaret på det just nu eftersom jag egentligen sover – min hjärna har ingen tillgång till den delen av hjärnan (jag sa amygdala i drömmen men det stämmer inte) som kommer ihåg sånt”. Vi skrattade och var glada.
Jadå. Dåligt ljud, akta hörlurarna/stereon/högtalarna.